Seriellportar via nätverk, Internet och USB

Utrustning med seriellportar har traditio­nellt blivit betraktad som utrustning som kopplas direkt till datorn via seriellporten. Med seriellport server kan utrustning med seriellt gränssnitt, anslutas överallt på et nätverk, så alla nätverksanvändarna kan använda dem. Det gäller både över lokalnät och Internet. Vid anslutning över Internet spelar avståndet mellan de seriella enheterna ingen roll.

Om seriellportservare

Device servrarnas uppgift är att göra seriellportar till­gäng­liga på ett nätverk, precis som fil servrar gör hård­diskkapacitet tillgänglig på nätet. Seriellportservaren är en kompakt dator, som har et Ethernet nät­verksinterface och en eller flera seriellpor­tar. Dens inbyggda program har endast till uppgift att skicka data från nätverket till den rätta seriellporten och att skicka data, som tas emot på seriellportarna, vidare till nätverket. Till nätverks­tra­fiken används TCP/IP (Internet-protokollen), så även en seriellportserver med många portar har vanligtvis en IP adress och varje seriellport har sitt eget portnummer.

Användning av seriellportservrar har flera fördelar jämfört med traditionell kabelföring:

·  Flexibilitet

Datalinjer är fastlagd vid konfigureringen. Seriellportservare kan därför utan vidare flyt­tas till en annan nätverkskontakt utan behov för ny konfigu­rering eller kabelföring

·  Skalbarhet

Nya seriellportservrar kan tillföras utan problem. Vanligtvis vill datamängden från seriellportservrarna vara mindre i förhållande till nät­ver­kets kapacitet

·  Drifts- och datasäkerhet

Seriellportservrar är utfört i robust design och är vanligtvis försörjd med ”Watchdog” timer, som löpande övervakar programmets funk­tion i seriellportservern och re-initi­aliserar sy­ste­met vid fel, så Watchdog-timern hindrar att seriell­portserve­rn ”fryser”. Risken för störningar av data på nät­ver­ket är långt mindre än vid användning av tra­di­tio­nel­la seriell­kablar. Observera även att några typer kan använda SSH kryptering, så de inte kan ”avlyssnas” av inkräktare. Det gäller t.ex. de trådlösa seriellportservrarna men även för typ ETH1SER-K och ETH4SER-K

·  Servicevänlighet

Det finns många möjligheter för att övervaka och hitta fel både på nätverket och särskild på seriellportservrarna

·  Ekonomi

Normalt vill priset för nya seriellportservrar vara mindre än utgifterna vid att in­stal­lera nya seriellkablar

Tre kommunikationsmetoder

Principiellt kan man kommunicera med seriellportservrar på 3 olika sätt:

·   ”Box till box” metoden

·   ”Winsock” metoden

·   ”Virtuel com driver” metoden

”Box till box” – metoden

Denna metod kan användas, om en dator med nätverksfunktion inte finns tillgänglig. Metoden går ut på, att två seriellportservrar konfigureras, så de sänder data till motparten i stället för till en dator. De två seriellportservrar definieras som respektive ”Master” och ”Slave” (eller ”Server” och ”Host”) med var sin IP-adress samt mot­partens IP-adress. När båda seriellportservrarna är konfigurerat, kan denna metod sägas att ha etablerat en fast för­bin­delse mellan seriellportarna på de två seriellportser­verar. En fördel vid denna metod är, att förbindelsen vill vara oberoende av vilket operativsystem och mjukvara versioner som i övrigt används på nätverket. ”Box till box metoden” är dessutom den enda användbara metoden i tillfällen där mjukvara som använder ”sockets” eller COM port drivrutiner, inte kan ingå, t.ex. en PLC och et enkelt mätinstrument med seriellp­ort.

Exempel PLC med fjärravläsning av data från et mät­instru­ment.

I detta exempel har varken PLC eller instrument inbyggd software, som kan använda nätverk, så här används ”box till box” – metoden.

”Winsock” metoden

Denna metod förutsätter att de program, som använder seriellportservaren, har tillgång till nätverket via TCP/IP protokollen via de nät­verks­funktioner, som är inbyggda i Windows. Det är det stan­dard­iserade gränssnitt till dessa funktioner, som kallas ”Winsock”.

I alla vanliga programmeringsspråk till Windows (Visual C++, Visual basic, Delphi m. fl.) finns det till­gång till TCP/IP via ”Winsock”, som fritar pro­gram­meraren